Olofsborg d. 8/5 08
Min innerligt älskade lilla Hilma!
I dig må de fröjda sig, som hafva ditt namn kärt. Ps. 5:12. Det har nu dröjt mycket länge sedan jag skref till dig. Nästan alltsedan jul har jag mer och mindre lidit af influensan, mest har det varit ondt i hufvudet, så jag har haft svårt för att skrifva. Är nu bättre. Herren vare lofvad för både nöd och nåd. I går fick jag bref från älskade Josef. O, hvad han skrifver godt! Jag tror att han ligger mycket nära Jesus. Måtte alla mina kära barn komma i den ställningen! Jesus kommer väl snart, och jag beder, att alla mina, som ligga så ömt på mitt hjärta, måtte vara redo den stund Herren kallar dem. Det synes som ondskan skulle få öfverhand, men Herren skall dock behålla segern. Du nämner att I kanske får resa hem till fosterlandet nästa år; måtte så ske! Låter Gud mig lefva till dess, så skall det blifva mycket dyrbart för mig att få träffa eder alla tre mina älskade. I ett bref lofvade jag lille Karl att skrifva till honom, men jag tror inte jag kan göra det denna gången. Säg honom att nästa gång skall Morfar sända honom några rader. I år ha vi haft en mycket kall vinter med mycken snö, men nu börjar våren göra sitt inträde, dock är det ännu rätt kallt. Jag har inte varit intill staden på rätt många veckor, så jag har inte hunnit köpa kammarne ännu, men hoppas med det första kunna komma i tillfälle därtill. Det skall blifva kärt för mig. Hos Alma, som bor vid Hornstull, ha mamma och jag varit några gånger, men skall man få bra kammar måste man intill staden. Har vårt fotografi framkommit. Då har I fått se eder nya mamma och gamle fader och morfar. Såvidt jag vet hafva alla syskonen här hälsan. Och nu hjärtliga hälsningar till eder alla 3 från mamma och mig eder älskande fader och morfar.
|